Nusantara – Indonesiens nya huvudstad i hjärtat av Borneo

Indonesien står inför en historisk förändring: Med byggandet av en ny huvudstad säger sigillandet inte bara symboliskt, utan även funktionellt farväl av Jakarta – en metropol som i årtionden varit landets politiska och ekonomiska centrum. Men Jakarta kämpar med massiva problem: Överbefolkning, ständiga trafikkaos, förödande luftföroreningar och en gradvis försänkning i marken på grund av överdriven grundvattenanvändning. I vissa stadsdelar sjunker marken flera centimeter varje år, vilket i kombination med den stigande havsnivån utgör ett oroande scenario.

Mot denna bakgrund tillkännagav president Joko Widodo 2019 en djärv plan: byggandet av en ny huvudstad – Nusantara – i provinsen Öst-Kalimantan på ön Borneo. Denna region ligger geografiskt mer gynnsamt i mitten av landet och ska symboliskt och praktiskt bidra till mer balans inom den enorma arkipelagen. Namnet ”Nusantara” kommer från gammjava och betyder ungefär ”örike” eller ”arkipelag” – ett medvetet val för att representera nationens mångfald och enhet.

Nusantara uppstår i en hittills ganska glesbefolkad region i närheten av städerna Balikpapan och Samarinda. Området präglas av tropisk regnskog, kullar och floder – ett naturområde av stort ekologiskt värde, men också känsligt för ingrepp. Det är precis här en av projektets mest kritiska punkter ligger: Medan regeringen talar om en ”grön”, hållbar och smart stad, larmar miljöaktivister. De befarar att byggandet kan hota livsmiljöerna för många djurarter – bland annat den utrotningshotade orangutangen. Även urfolksgrupper i regionen har redan uttryckt oro över exproprieringar och kulturella ingrepp.

Trots dessa kontroverser driver regeringen projektet framåt i snabb takt. Nusantara ska på lång sikt kunna hysa upp till 1,5 miljoner människor, där fokus inledningsvis ligger på regeringskvarteren. Första institutioner som ministerier och presidentpalatset ska redan flytta under de kommande åren – ursprungligen var flytten planerad till 2024, i samband med president Widodo mandatperiods slut. På grund av Covid-19-pandemin och ekonomisk osäkerhet har det dock skett förseningar, vilket har gjort att många tidsplaner har skjutits upp.

Visionen för Nusantara är ambitiös: modern arkitektur, klimatneutral mobilitet, solkraftverk, gröna tak och urbant jordbruk – en framtidens metropol, byggd från grunden. Projektet stöds av internationella investerare, även om den största delen av finansieringen inledningsvis kommer från statens budget. En modulär utveckling i flera etapper är planerad, vilket kan sträcka sig över flera decennier. Den fullständiga färdigställandet förväntas för närvarande tidigast år 2045 – exakt vid Indonesiens 100-årsjubileum för självständigheten.

Beslutet att bygga en ny huvudstad påminner om andra länder med liknande utmaningar. Brasilien flyttade till exempel sin huvudstad på 1960-talet från Rio de Janeiro till då nyligen byggda Brasília – också med målet att utveckla landet mer balanserat. Nigeria gick också denna väg med flytten från Lagos till Abuja. Indonesien följer nu detta internationella exempel, men anpassar det till sina egna geografiska, kulturella och ekologiska förutsättningar.

Om Nusantara kommer att bli en framgång beror på många faktorer: miljömässig hållbarhet, det sociala förhållningssättet till lokala samhällen, ekonomisk genomförbarhet – och inte minst frågan om staden verkligen kan leva upp till sin ambition att vara en hållbar modell. En sak är dock säker: Projektet är ett av 2000-talets största och djärvaste stadsbyggnadsprojekt och kan prägla Indonesiens framtid på lång sikt.