Förnybar energi i Kina: På väg mot att bli en grön stormakt
Dela
Kina har under de senaste åren med enorm hastighet utvecklats till en global föregångare inom området för förnybar energi. Världens största utsläppare av koldioxid befinner sig mitt i en förliden transformation av sitt energisystem. Medan andra nationer fortfarande diskuterar genomförandet av gröna strategier, fortskrider Kina med rekordfart i utbyggnaden av sol- och vindkraft – men inte utan utmaningar.
Vid slutet av 2024 hade Kina en total elproduktionskapacitet på cirka 3 349 gigawatt (GW). Av dessa tillkom över 1 878 GW enbart från förnybar energi, vilket motsvarar en fördubbling på två år. Solenergin spelade här en central roll: Med mer än 1 080 GW installerad solenergiproduktion (per maj 2025) är Kina världsledande – mer än dubbelt så stor kapacitet som resten av planeten tillsammans.
Vindkraftverk nådde vid samma tid cirka 604 GW, med stark tillväxt både på land och till havs.
Dynamiken i utbyggnaden återspeglas även i elproduktionen: I april 2025 producerade sol- och vindkraftverk för första gången över en fjärdedel av Kinas totala el – solenergi stod för 12,4 %, vindkraft för 13,6 %. Under första kvartalet 2025 låg andelen av alla förnybara källor i elmixen på cirka 39 %, medan kolets andel föll till en rekordlåg nivå på 53 % – en tydlig förändring i ett land som traditionellt har förlitat sig starkt på fossila energikällor.
Men den enorma omfattningen av utbyggnaden medför också problem. Många av de nybyggda anläggningarna matar inte all sin el in i elnätet – så kallad "curtailment" drabbar särskilt avlägsna regioner som Tibet eller Qinghai, där upp till 30 % av den producerade solenergin förblir oanvänd. I genomsnitt låg begränsningen av solenergi på 6,6 % under 2024, och för vindkraft på 5,7 %. Huvudsakliga orsaker är otillräcklig nätinfrastruktur, regionala obalanser i efterfrågan och bristande flexibilitet hos konventionella kraftverk.
För att hantera dessa utmaningar investerar den kinesiska regeringen kraftigt i lagringstekniker och nätutbyggnad. Fengning-pumpkraftverket i provinsen Hebei, som togs i drift i augusti 2024, är med 3,6 GW världens största av sin sort. Dessutom ska cirka 215 miljarder amerikanska dollar investeras i nya högspänningslikströmsledningar fram till 2030 för att transportera förnybar el från landets västra delar till de tätbefolkade östregionerna.
Energiomställningen är också av stor ekonomisk betydelse. Sektorn för förnybar energi bidrog med cirka 10 % till Kinas bruttonationalprodukt 2024. Boomen har dock också sina baksidor. På grund av överkapacitet och sjunkande världsmarknadspriser såg sig ledande kinesiska solcellsstillverkare som Longi och Trina Solar tvingade att säga upp tusentals anställda – totalt förlorades cirka 87 000 arbetstillfällen. Den kinesiska regeringen överväger redan åtgärder för att styra denna utveckling, exempelvis genom produktionsbegränsningar eller samordningsmekanismer liknande en "sol-OPEC".
Trots de imponerande framstegen förblir Kinas klimatbalans ambivalent. Utbyggnaden av förnybar energi sker parallellt med en utbyggnad av kolkraftverk – enbart under 2024 godkändes över 66 GW ny kolkraftkapacitet. Detta sker av skäl rörande energisäkerhet och försörjningstrygghet, särskilt under perioder med hög elefterfrågan eller vid väderrelaterade svängningar.
På lång sikt har Kina dock satt upp ambitiösa mål: Fram till 2030 ska över 2 460 GW förnybar kapacitet vara installerad, och fram till 2060 vill landet bli klimatneutralt. Många experter tror att toppen för kolkraftproduktion redan kan nås 2025 – och att mer än hälften av Kinas elförbrukning kommer att komma från förnybara källor vid decenniets slut.
Slutsats:
Kina ligger i framkant av den globala energiomställningen – i ett tempo och en omfattning som aldrig tidigare skådats. Utbyggnaden av förnybar energi imponerar i sin omfattning och förändrar energimarknaden över hela världen. Men för att fullt ut nyttja denna potential krävs ytterligare strukturella reformer – inom nätet, lagringen och industrins ekonomiska balans. De kommande åren kommer att visa om Kina kan bli ett föredöme för andra inte bara när det gäller kapacitet, utan även den faktiska användningen och integrationen av ren energi.